 
Som byggherre i Uppsala måste man räkna med massiv kritik på lokaltidningens insändar- och debattsidor när man vill bygga nytt eller utveckla. I regel är det projekt i närheten av gamla kulturmiljöer som skapar oro. Vi har full förståelse för att Uppsalaborna månar sin anrika stad – det gör vi också, samtidigt som vi vill utveckla den. Vår byggnation i Blåsenhusområdet är ett tydligt exempel på ett kritiserat projekt som idag uppskattas av många. Kritikerna har säkert inte bytt åsikt men anhängarna har blivit desto fler vilket visar att Uppsala kan utvecklas inom ramen för gällande regler och förordningar. I Plan- och bygglagen, som värnar om de gamla kulturmiljöerna, står det: ändringar ska utföras varsamt och värdefulla byggnader får inte förvanskas. Den sätter inte upp några hinder mot förändringar i anslutning till kulturminnena. Översiktsplanen för Uppsala kommun 2010 konstaterar att staden ska växa och göra det inom sina gränser. Detta innebär oundvikligen bebyggelsetillskott även i anslutning till kulturhistoriska miljöer. Översiktsplanen uttrycker till och med möjligheterna i dessa tillskott. Kommunen skriver att: förändring, nytillskott och bevarande ska förstärka varandra.
Kritiker av Blåsenhusprojekten menar att byggnaderna på ett okänsligt sätt bryter mot de omgivande kulturmiljöerna. Vad en känslig hantering innebär förklarar de inte. Arkitekturhistorikern och professor emeritus Göran Lindahl hävdar i stället motsatsen i ett debattinlägg i UNT i april 2010. Han anser att byggnaden Blåsenhus tydligt formar en klassisk fasad i enlighet med den minimalistiska trend som råder inom dagens moderna arkitektur. Han beskriver fasaden mot Botaniska trädgården som enkel och välbalanserad. Kontrasten framhäver Linneanums exceptionella kvalitet, men också att vi inte längre lever i Gustav III:s tidevarv, avslutar han sin analys. Jag anser att alla vi som arbetar med att utveckla Uppsala inte bara har ett ansvar att för det historiska Uppsala utan även för det framtida. För att behålla sin position som ledande lärosäte måste därför Uppsala universitet tillåtas att utvecklas i takt med tiden, representerat av goda exempel på vår tids arkitektur utan att därför förvanska våra omgivande kulturmiljöer.
Hans Antonsson, regiondirektör, Akademiska Hus Uppsala
Vad tycker du? Maila hans.antonsson@akademiskahus.se
|
