I dag släpper Akademiska Hus en tvärvetenskaplig studie om hur framtidens delade boende bör utformas för att bli så klimatsmart och hållbart som möjligt. Studien visar bland annat att klimatavtrycket per person kan minska med över 50 procent när bostäderna designas för att dela på gemensamma ytor som kök och badrum.
Det är tillsammans med bland andra HSB Living Lab och KTH Live-In Lab som Akademiska Hus har tagit fram studien “Framtidens delade boende: En rapport om hållbarhet i livsstil och bostad”. Ett flertal boendeformer för studenter, forskare och unga vuxna runt om i Sverige har granskatsur flera perspektiv – ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, bostad och byggnadsutformning samt de boendes möjlighet till en hållbar livsstil.
– Coliving kan starkt bidra till en hållbar samhällsutveckling, vilket är en viktig lärdom för bygg- och fastighetssektorn där vi kraftigt behöver sänka vår klimatpåverkan. Resultatet från studien kommer att ligga till grund för våra kommande forskningssamarbeten och ge oss vägledning när vi utformar innovativa och campusnära studentbostäder som delvis kommer att innehålla delade ytor. Vi hoppas även att studien kan ge insikter och konkreta verktyg för fler i fastighetsbranschen som önskar utveckla framtida delade boendemiljöer, säger Susanne Malmgren, chef för studentbostäder på Akademiska Hus.
Halverat klimatavtryck och ökad livskvalitet
Studien visar att klimatavtrycket per boende kan minska med över 50 procent i uppförandeskedet om man planerar för ökad delning. Nyckeln till det minskade avtrycket är att man delar på klimatintensiva delar som kök och badrum. Ett delat boende möjliggör därmed en mer effektiv planlösning och byggnadsutformning i jämförelse med enskilt boende. Enligt studien är det också möjligt att vid nybyggnation av delade boendeformer ha cirka 10-15 ton koldioxid per capita som riktvärde.
Utöver rena klimatvinster visar Akademiska Hus studie att en medveten effektiv planering av bostadens olika ytor och funktioner även möjliggör delning mellan flera användare och att livskvaliteten i boendet därmed kan öka jämfört med ett enskilt boende. Ytor som delas med hela boendet bör utgöra den största procentandelen och gärna överstiga 40 procent.
– Coliving ger möjligheter för en mer hållbar livsstil. Ju fler behov som bostaden kan tillgodose, desto mer vill den boende vistas i och nyttja sitt hem. Ett delat boende leder också till fler sociala relationer. På så vis kan den här typen av boende motverka den trend av ensamhet och psykisk ohälsa som vi ser främst bland unga vuxna i dag, säger Linda Teng, bostadsutvecklare och innovationsledare för hållbar stads- och campusutveckling på Akademiska Hus.
Övriga samarbetspartners som har bidragit till studien är Studentbostäder i Linköping AB, Nordic Choice Hotels, Chalmers, KTH, Zynka BIM, Tengbom, Arkitema, Semrén & Månsson och Grunditz Göransson arkitekter.