Generell information
Det ursprungliga kemikum som är beläget vid Carolinaparken ser vid första anblicken ut som en enhet, byggd vid en och samma tidpunkt. I själva verket består komplexet av två, klart åtskilda byggnader med skilda verksamheter.
Den äldsta delen började planeras 1901 för den Kemiska institutionen och stod klar för inflyttning 1904. Huset byggdes i en U-form med två våningar som innehöll stora laboratorier, föreläsningssalar, bibliotek mm. I hörnen kring trapphusen placerades låga entrésolvåningar med lärarbostäder, skrivrum och förråd.
I denna byggnad startade Theodor Svedberg sitt arbete med fysikalisk kemi. Han konstruerade ultracentrifugen som separerade proteiner i sina mindre beståndsdelar och denna metod blev sedan grundläggande för den moderna biokemin och molekylärbiologin. 1926 får han nobelpris för sin upptäckt. Svedbergs växande verksamhet behöver nya lokaler, och 1931 står en ny byggnad färdig helt specialutformad för den nya fysikalisk-kemiska institutionen. Huset byggs ihop med den äldre byggnaden runt en sluten gård.
Det nya huset som är en fyravåningsbyggnad får helt annorlunda våningshöjder. För att lösa kommunikationerna mellan byggnaderna kompletterades den gamla huset med en korridorbyggnad inne på gården längs den ena flygeln. I denna flygel ligger den stora föreläsningssalen och ultracentrifugslaboratoriet. Därefter har en serie på- och ombyggnader skett.