English
Kundservice
Kundservice

Campusutveckling

Att våra campusområden utvecklas och ger lärosäten rätt förutsättningar över tid är avgörande för oss som företag. Nyckeln till framgång är att hitta nära och bra samarbetsformer med våra kunder där vi kan omsätta visioner till konkreta utvecklings- och handlingsplaner.

Mer information

Lediga lokaler

Våra kunskapsmiljöer är dynamiska platser där kärnan handlar om utbildning och forskning men också företagande och innovation. Vi har moderna labb och kontor till uthyrning på flera av våra campus.

Mer information

English
Kundservice

Campusutveckling

Att våra campusområden utvecklas och ger lärosäten rätt förutsättningar över tid är avgörande för oss som företag. Nyckeln till framgång är att hitta nära och bra samarbetsformer med våra kunder där vi kan omsätta visioner till konkreta utvecklings- och handlingsplaner.

Mer information

Lediga lokaler

Våra kunskapsmiljöer är dynamiska platser där kärnan handlar om utbildning och forskning men också företagande och innovation. Vi har moderna labb och kontor till uthyrning på flera av våra campus.

Mer information

English
Kundservice

Engelska parken

Engelska parken, Hus 6

Generell information

Decennierna kring sekelskiftet utgjorde kulmen på ett århundrade som kännetecknades av snabba förändringar av människans tillvaro med en vetenskaplig och industriell revlotion som omdanade världen. Under denna period, ibland kallad den andra vetenskapliga revolutionen, blev fysiken liksom många andra ämnesområden inom naturvetenskapen en produktionsfaktor i samhället.

Den fysiska institutionen växte av ovan nämnda skäl starkt kring sekelskiftet. Befintliga lokaler i "Philologen" blev otidsenliga och otillräckliga.

Program för den nya byggnaden upprättades av institutionens professor Knut Ångström och ritningar gjordes av arkitekt Ernst Stenhammar. Dessa omarbetades senare av arkitekt Ture Stenberg.

I denna byggnad startade Knut Ångström sitt arbete med att utveckla ämnet och ge möjlighet till undervisning för ett starkt ökande antal studenter.

Den nya byggnaden blev väl anpassad till den verksamhet som skulle bedrivas med framsynta speciallösningar och kanalisationslösningar som stod sig under lång tid.

Efterträdare till Knut Ångström blev Manne Siegbahn och senare dennes son Kai Siegbahn, båda Nobelpristagare i fysik 1982, året efter Kai Siegbahns Nobelpris renoverades den stora hörsalen på bekostnad av Uppsala universitet och benämndes "Siegbahnsalen" som en hyllning till de två nobelpristagarna.

Först på 1950- och 1960-talen kompletterades byggnaden med nya laboratoriebyggnader.

Kortfakta

  • Byggår: 1908
  • Arkitekt: Ture Stenberg
  • Adress: Thunbergsvägen 3 P
  • Anläggningsid: C0059006
  • Fastighetsbeteckning: Kåbo 14:3

Byggnadsguide