Stefan Bengtsson är rektor vid samma lärosäte som han själv var student vid på 80-talet. Han konstaterar att lokalerna till stor del är utformade på samma sätt nu som då. Lokaler som utgår från den klassiska föreläsningen, där läraren förmedlar sin kunskap till sina studenter. Idag finns ett ökat behov av andra typer av rum, som ger stöd åt andra undervisningsmetoder och därigenom finns ett behov av att förändra lokalerna, menar han.
– Vi kan konstatera att vi idag bedriver undervisning som i många delar liknar de former som användes när jag gick här. Klassiska undervisningsformer, som går långt tillbaka i historien. Men nu ser vi att det håller på att ändra sig. Vi märker en tydlig efterfrågan av andra typer av miljöer och att studenterna behöver mer plats för att arbeta självständigt. Vi behöver utveckla de befintliga undervisningslokalerna till att bli mer flexibla och inte bara utgå från den klassiska undervisningen, där läraren står och skriver på tavlan och studenterna skriver av.
Förändringen av den fysiska lärandemiljön är en sak. Hur den sedan används är en annan. Stefan Bengtsson säger att intresset för att anamma nya pedagogiska metoder i undervisning säkert varierar bland medarbetarna på Chalmers, men med ett tydligt ökat intresse. Han tror att en större förändring av fastighetsbeståndet är nödvändig och att det kan ge ringar på vattnet.
– Vi behöver både och. Det finns alltid entusiaster till att testa nya metoder och som vill gå före. De kommer sedan i sin tur att dra med sig andra. Vi kan inte säga att vi har varit jättesnabba i de här frågorna, men det händer mycket just nu. Inte minst tillsammans med Akademiska Hus.
Akademiska Hus bygger A Working Lab vid Johanneberg Science Park. En innovationsarena som kommer att fokusera på lärandemiljöer. Fastigheten kommer bland annat att innehålla ett Learning Lab - en testbädd för att studera och evidensbasera hur vi bäst kan utforma framtidens rum för lärande.
Vilken roll tycker du att Akademiska Hus och andra fastighetsägare inom högskolesektorn bör ta i den här utvecklingsfrågan – för att ställa om lokaler till att bättre stödja ett mer studentaktivt lärande?
– Jag tycker att vi jobbar bra tillsammans med Akademiska Hus kring de här frågorna, likväl som med vårt eget fastighetsbolag - Chalmersfastigheter och andra fastighetsbolag. Vi kan dock konstatera att vi är lite sent ur startblocken. Om vi exempelvis jämför oss med DTU i Danmark så har de kommit väldigt mycket längre. Vi inspireras av dem och tittar nu på hur vi kan skapa fler moderna lärmiljöer och så kallade maker space’s som man har satsat på där.
För att Sveriges lärosäten ska kunna hävda sig i en hård internationell konkurrens så kommer det krävas att fastigheterna genomgår en förändring. För att det ska bli verklighet tror Stefan Bengtsson att Chalmers och andra lärosäten behöver arbeta mer aktivt med de här frågorna tillsammans med sina respektive fastighetsägare.
– Det är vi lärosäten som behöver sätta agendan och konkretisera, vad är det vi behöver i framtiden? En fråga som man aldrig riktigt kan veta helt säkert såklart. Det är bitvis ett experimenterande. Därför tror jag att det är viktigt att vi får till ett nationellt erfarenhetsutbyte kring de här frågorna. Där skulle Akademiska Hus kunna spela en viktig roll, eftersom man ju finns över hela landet. Jag skulle vilja se att man vågar experimentera mera. Våga testa nytt!
Digitaliseringen förändrar förutsättningarna i alla branscher. Även högskolesektorn och fastighetsbranschen berörs. Frågor om huruvida det fysiska rummet kommer vara lika viktigt i framtiden, eller om allt fler kommer att vilja studera hemifrån - via nätet - har länge figurerat i sektorn. Stefan Bengtsson tror dock att det fysiska mötet och kraften i ett campus kommer att bestå länge till.
– Det finns ett enormt värde i ett campus, i närheten mellan människor – det mänskliga mötet. Vi kan samtidigt säga med säkerhet att den tekniska utvecklingen på något sätt kommer förändra hur utbildningen bedrivs. Det kommer att bli allt mer teknik och digitala utbildningar. Så vi måste ha lokaler som stödjer detta. Allt från att vi har tillräckligt med eluttag till att vi har nätverk, mjukvara och skärmar som möter dagens behov.
Chalmers växer så det knakar
Chalmers har vuxit mycket, framför allt på forskningssidan. De har idag 50 procent fler anställda än för 10-15 år sedan. Men väsentligen har man samma lokalyta nu som då.
– Ytan har möjligen ökat lite grann. Detta är en utmaning och ett prioriterat område när vi utvecklar campus. Vi behöver hantera en växande trångboddhet. Högsta prioritet när vi utvecklar campus är att vi måste ha fysiska förutsättningar som stödjer verksamhetens behov. Det är nr.1.
Chalmers arbetar just nu med en ny campusplan. Tillsammans med studentkåren, Chalmersfastigheter och Akademiska Hus ska Chalmers planera långsiktigt för hur deras campusområden ska utvecklas. Ett prioriterat område kommer då att vara studentbostäder.
– Det råder brist på studentbostäder i Göteborg. Detta är inte unikt i Sverige, men vi gör analysen att vi saknar omkring 7000 studentbostäder i Göteborg.
Genom Chalmers Studentbostadsstiftelse är 450 nya bostäder på gång. Chalmers samarbetar med Akademiska Hus och andra aktörer för att skapa nya campusnära studentbostäder.
– Det är ett problem att vi har för få studentbostäder. Vi har en bostadsgaranti för våra internationella avgiftsstudenter och det är faktiskt bostadssituationen som göra att vi måste tacka nej till högkvalitativa internationella studenter som vill komma hit för sina studier.
Vad tänker du som rektor kring det, att ni tvingas säga nej till studenter som vill hit på grund av brist på bostäder?
– Det är tvärtokigt! Helt fel skäl. Det innebär att vi missar möjlighet att få in begåvning som kan vara med och utveckla Sverige. Om man ska vara rak, så beror detta på att vi har planprocesser som går för långsamt. Det skadar Göteborg - och det skadar Sverige.
Chalmers nya campusplan kommer också innefatta hur man bättre kan ta tillvara ytor mellan huskropparna på campus och hur man kan göra områdena mer levande och än mer trevliga platser att vistas vid.
– Våra campus ska vara trevliga att vara på. De ska innehålla service, de ska vara trygga. Det ska finnas möjlighet till rekreation och man ska kunna röra sig på ett bra sätt genom campus. Man ska kunna slå sig ner för arbete eller studier vid olika platser. Detta behöver utvecklas på båda våra campus och vi funderar mycket på detta, hur vi bättre kan ta tillvara de grönutrymmen som finns och hur vi kan tillgängliggöra nya, säger Stefan Bengtsson och fortsätter.
– Vi vill att våra campus ska leva dygnet runt. Där spelar bostäder en viktig roll, så att vi får rörelse i och omkring campus 24-7.
Tack, Stefan Bengtsson! Näst ut i vår intervjuserie är KTH:s rektor. Har du någon fråga att skicka med mig till Sigbritt Karlsson?
– Hm...Jo, men nu vet jag! Jag undrar om hon vill samarbeta mer kring frågor om hur vi kan utveckla framtidens lärandemiljöer för våra ingenjörsutbildningar, säger Stefan Bengtsson.