Hela världen möts på campus i Wien

Handelshögskolan i Wien, eller Wirtschaftsuniversität (WU), har inga anrika byggnader med månghundraårig historia att visa upp. I stället stoltserar man med ett toppmodernt universitet där varje byggnad har unik design och där lekfullhet, yta och ljus är ledord genom campus.

– Skillnaden mellan vårt gamla campus och det nya hade inte kunnat vara större. Vi höll till i en stor 70-talsbyggnad som saknade studieutrymmen, det fanns inget inflöde av naturligt ljus och ingen kontakt med världen utanför. Nu har campus seglat upp bland de tre främsta anledningarna till att våra internationella studenter söker sig till oss, säger vice rektor för akademiska program och studentangelägenheter Edith Littich. 

Hon tar emot i administrationsbyggnaden vars ytterväggar är målade i en färgskala från mörkt orange till ljus gult. Utanpå väggarna löper träplank fästa likt öppna jalusier, dessa ska symbolisera den stora parken Wiener Prater som är granne med skolan och tidigare kejserlig jaktmark.

– När vi flyttade hit för tre år sedan visste vi inte riktigt hur det skulle fungera, det var något av ett experiment. Byggnaderna är inte sammanbundna med varandra, och det kräver en större rörlighet av alla. Det positiva är att detta skapar en större öppenhet för möten mellan olika fakulteter. Det finns utrymme för studenterna att studera men också platser där de kan träffas socialt, på det hela taget är det väldigt studentvänligt. Skolans atmosfär, ja hela kulturen, har förändrats, säger hon.

Handelshögskolan i Wien har under ett par decennier arbetat målmedvetet för att höja sin internationella profil och rankas nu bland Europas topp­universitet inom sitt område.

– Studenter är mycket rörligare i dag än förr i tiden och det är tuff konkurrens mellan olika handelshögskolor i den här delen av Europa. Vill man attrahera de bästa studenterna så måste man kämpa lite, för ungdomarna har koll och undersöker noggrant vilka universitet som ligger högt på rankinglistorna.

Första steget På 90-talet

För WU:s del började internationaliseringen i början av 1990-talet. Man gick med i ett antal nätverk med partneruniversitet som hade utbytesprogram för studenter.

– Det var första steget och vi började med att ge enstaka kurser på engelska. Men, vill man att studenterna ska stanna för att läsa en hel utbildning måste man också kunna erbjuda hela program. I dag är sju av våra femton masterprogram på engelska. Samtidigt har vi en hel del studenter från den tyskspråkiga världen och även östeuropeiska länder där engelska inte är nödvändigt och där språket inte är något hinder.

Utåt sett tycker Edith Littich att WU har lyckats bra, men med lite kritiska ögon internt finns ytterligare förbättringar att göra. Bland annat handlar det om att göra samtliga interna administrativa processer hundraprocentigt tvåspråkiga. Där är man inte riktigt i dag.

– Vi är en väldigt stor skola och mycket av vår administration görs online, och det är inte särskilt personligt. Om man då inte talar tyska, kan det vara för svårt för studenterna att orientera sig och förstå vårt system. Vi har ett introduktionsprogram för utbytesstudenterna men inte för masterstudenterna, så det kan ta lite tid för dem att hitta rätt.

Olika skäl till studenternas val

Av de 23 300 studenterna på WU är mellan 23 och 25 procent utländska studenter och ledningen strävar efter att ytterligare höja den andelen, bland annat talar man om att starta ett engelskt kandidatprogram. Men då WU är ett statligt universitet där studenterna läser gratis, eller för en minimal avgift om de kommer från ett icke-EU-land, finns inget ekonomiskt incitament att höja andelen internationella studenter.­ Till skillnad från universitet som finansieras via avgifter är motiven för WU:s internationella satsning rakt igenom akademiska, och Edith Littich har svårt att se att andelen utländska studenter skulle kunna överstiga 30 procent.

– Samtidigt är det viktigt för oss att vi har en internationell anda på campus. Det måste man ha om man vill vara ett internationellt erkänt universitet med bra rykte globalt, vilket faktiskt är en del av vårt uppdrag. Dessutom så trivs våra österrikiska studenter och våra anställda i den internationella atmo­sfär som närvaron av de utländska studenterna ger.

Förutom ett bra kurs- och programutbud krävs ett par andra byggstenar för att ett universitet ska locka till sig studenter utifrån.

Knutpunkt för östeuropéer

Edith Littich talar om ett universitets ”unika försäljningsargument” – det gäller helt enkelt att hitta de egenskaper som gör ett lärosäte unikt.

– För vår del spelar Wien en viktig roll, det är något särskilt med den här staden. Vi är knutpunkten för många östeuropeiska länder som vill söka sig mot Västeuropa. Så har det varit även historiskt sett. Med vår geografiska placering har Wien alltid attraherat studenter från den östeuropeiska intelligentian, säger Edith Littich.

De östeuropeiska ungdomar från EU som kommer till WU för att studera faller i samma kategori som landets inhemska studenter och betalar ingen terminsavgift eftersom WU är ett statligt universitet.

– Jag tror detta har betydelse när studenterna gör sitt urval av intressanta lärosäten, men det är inget som hamnar särskilt högt i de undersökningar vi gör bland våra internationella studenter, säger Edith Littich. 

Nya campuset lockar

Varje år gör WU en enkätundersökning bland de utländska studenterna för att se varför de sökt sig till Wiens handelshögskola och vad de är mest nöjda med. I utvärderingen från 2015 hamnade universitetets program och kurser på en första plats, skolans rykte och ranking på en andra plats.

– Så jag tror att vår strategi med att skaffa oss internationella ackrediteringar har fallit väl ut. På tredje plats kom campus, därefter arbetsmarknaden som många ansåg vara gynnsam och därefter staden Wien, säger Edith Littich.

En av de mest uppseendeväckande byggnaderna på campus är biblioteket, som ritats av Zaha Hadid. I hennes karaktäristiska stil förvandlas studiehallarna och bibliotekskorridorerna till något som liknar ett gigantiskt rymdskepp där kommandobryggan är en studiesal med golv som klätts med en mjuk matta i mörkt lila för att dämpa ljudet. Det är lugnt och tyst här inne, skrivborden står i långa rader och det enda som hörs är ljudet från papper som vänds. Ljuset flödar in från stora fönster som vetter ut mot Wiener Praters gröna trädtoppar. 

Internationell miljö viktig

Utanför har en grupp studenter från Östeuropa samlats vid kaféet, som är en del av biblioteksbyggnaden. De går ett ettårigt program som en del av utbildningen vid respektive hemmauniversitet och har bara några veckor kvar till en efterlängtad praktik – som de flesta kommer att göra i Österrike.

– Österrike har mycket handel med Serbien och Tjeckien, så förhoppningsvis kan det faktum att vi studerat här och har erfarenhet härifrån hjälpa oss hitta jobb när vi kommer hem igen, säger Zana Jankovski, som är från Serbien. Hon får genast medhåll av de andra. Deras studier är sponsrade av olika företag som finns representerade i deras hemländer såväl som i Österrike.

– Österrike har mycket handel med Serbien och Tjeckien, så förhoppningsvis kan det faktum att vi studerat här och har erfarenhet härifrån hjälpa oss hitta jobb när vi kommer hem igen, säger Zana Jankovski, som är från Serbien. Hon får genast medhåll av de andra. Deras studier är sponsrade av olika företag som finns representerade i deras hemländer såväl som i Österrike.

– När man gör något i väst smäller det mycket hög­re än om man gör något hemma, även om nivån på studierna skulle vara exakt densamma. Det öppnar nya dörrar och möjligheter, säger Josef Riesner från Tjeckien. Med sina 25 år är han äldst i gruppen och hoppas avsluta sina studier med året i Wien. Han har trivts bra, precis som de andra, och nämner bland annat öppenheten och olika sidoaktiviteter som studentorganisationerna ordnat.

– Att studenter i Tjeckien skulle anförtros med att ordna olika aktiviteter som de gör här är inte att tänka på. Hemma är det mer byråkratiskt, och vi har inte universitetets förtroende. Sedan tycker jag väldigt mycket om Wien och alla parker och grönområden, säger han.

Campus ökar trivselfaktorn

Campus är en stor anledning till att de trivs så bra, och de har med stolthet visat upp det för vänner hemifrån.