Under min tid som företrädare för studenter och doktorander i Sverige har jag och min kollega Jacob Färnert haft möjlighet att besöka flera olika lärosäten i hela landet. En central del av de besök som vi gör är att ta del av och besöka lärosätets lokaler. Ofta blir vi inspirerade och slås av “Wow, tänk att det kan se ut såhär!” För inget lärosäte är det andra likt. De har alla sin unika charm, egenskaper och förutsättningar – och även förbättringsmöjligheter.
Jag har företrätt SFS sedan 2019, och det har varit ovanliga år. Coronapandemin stängde ner stora delar av samhället och påverkade oss alla på olika sätt. Studenterna fick gå hem och campus har ekat tomt i långa perioder. Under pandemin blev det tydligt hur viktigt campus är för oss studenter. Det handlar dels om tillgången till studieplatser och bibliotek, och dels om den fysiska interaktionen med andra studenter och lärare, något som många saknade.
Inget lärosäte är det andra likt. De har alla sin unika charm, egenskaper och förutsättningar – och även förbättringsmöjligheter.
Linn Svärd, ordförande Sveriges förenade studentkårer.
Restriktionerna medförde även en snabb övergång till mer digitala inslag i undervisningen. Det i sin tur satte den digitala pedagogiken i centrum, likväl som frågan om hur studenterna ska ta till sig undervisning och hur lärarna skulle undervisa. Att restriktionerna har upphört innebär inte att den digitala utvecklingen backar bakåt till hur det var innan. Hur kommer framtidens utbildning att vara och i vilken form? Kommer den vara digital, fysisk eller hybrid? Det är frågor som surrar i flera lärosäteslokaler just nu.
Under pandemin var det rekordmånga som sökte sig till högskolestudier, även om det nu har sjunkit något. Studentpopulationen varierar i omfång över tid men trenden om att fler studerar består. Framtidens campus behöver svara mot växande behov.
Studentpopulationen är dessutom inte homogen, bilden av “den typiska studenten” fångar inte i närheten in alla. En heterogen studentgrupp medför höga krav på bemötande och pedagogiskt genomtänkta utbildningsupplägg som garanterar en inkluderande studie- och arbetsmiljö. Framtidens campus behöver vara tillgängligt. Campus ska aldrig utgöra ett hinder för att söka sig till eller fullvärdigt delta i och slutföra högre utbildning. Lokaler behöver vara anpassade för alla att delta i undervisning och studier på lika villkor, både sett till fysiska och psykiska behov.
En fråga som diskuteras inom studentkårssverige är ”Vad är en god studiemiljö?”. Campus behöver möta både dagens och morgondagens behov, men det är inte helt lätt att förutse vilka behov som kommer finnas. Därför krävs flexibilitet, nytänkande och lyhördhet i hur framtidens campus utformas, och studenterna behöver vara utgångspunkten.
Lärosätena är inkubatorer för innovation och med det kommer det krav på innovativa miljöerna. De praktiska förutsättningarna som behövs för att studenter ska ha en god fysisk arbetsmiljö och möjlighet att kunna utföra olika typer av studieuppgifter kan skilja sig stort mellan olika lärosäten och utbildningar. En god fysisk arbetsmiljö för en ämneslärarstudent och en ingenjörsstudent kräver inte nödvändigtvis samma typ av rum eller utrustning. I den akademiska miljön ska det också finnas möjlighet till utbyte mellan studenter som läser olika typer av utbildningar.
Sammanfattningsvis ser jag att campus behöver vara anpassat och tillgängligt för alla. Det bör erbjuda den plats för studier och sociala möten som var så väldigt saknad under pandemin. Framtidens campus behöver flexibilitet samt förmåga att tänka nytt och öppet, exempelvis rörande digitaliseringens möjligheter. Och viktigast av allt, att hela tiden lyssna in vad studenterna vid varje individuellt lärosäte och utbildning har för behov, tankar och idéer. För i slutändan är det oss studenter som campus är till för.
// Linn Svärd, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.