Landskapsarkitekten: Det handlar om kvaliteter som är viktiga för människor

Hej, Anna Bengtsson! Först och främst – vem är du och vad är ditt specialområde?

- Jag heter Anna Bengtsson, är landskapsarkitekt och jobbar med forskning och undervisning som handlar om hälsofrämjande utemiljöer.

Du är inriktad mot evidensbaserad och hälsofrämjande design – vad innebär det?

- Inom medicin kan man göra ett piller som funkar för många med en viss åkomma, men design behöver alltid anpassas efter en unik kontext, både vad gäller den fysiska platsen och vad gäller användarna. Mot bakgrund av evidensen – faktan – försöker vi ta fram övergripande modeller och verktyg. Det är svårt för varje arkitekt och designer att läsa in all forskning. Mitt mål är att vara en brygga emellan akademi och utövare.

Vad visar din forskning om utemiljöns betydelse för hälsa?

- Min forskning handlar inte om effekter och betydelser i första hand utan att omsätta effekter och betydelser till designprocesser. I forskningen har jag fördjupat mig i olika målgrupper och undersökt vilka miljökvaliteter som är viktiga för en viss målgrupp eftersom vi i en designprocess behöver veta vilka olika kvaliteter som är bra.

Om du skulle bryta ner det för en lekman i några få meningar, vad skulle du då säga är viktigt att ta med sig från din forskning?

- Olika målgrupper har olika behov och det behövs därför en spännvidd av miljöer. Från lugna, avskilda och rofyllda till sociala miljöer med ett utbud av aktiviteter och kulturell stimulans. Det är viktigt att vara bekväm, trygg och säker i miljön men vi behöver också få stimulans och inspiration i utemiljön.

Spännvidd nämner du, varför är just det viktigt och hur kan det yttra sig?

- Vid exempelvis ett äldreboende eller på en arbetsplats finns det de som är stressade och oroliga. De här personerna kan vara känsliga för social stimulans eller att det händer mycket som man inte kan förutse. Men det finns också sådana som blir uttråkade och vill ha mycket stimulans. Det kan finnas olika behov på en och samma arbetsplats och därför är det viktigt att ha en spännvidd av miljöer för att möta dessa behov.

Hur kan man, med kännedom om detta, jobba i en designprocess?

- Man kan jobba med en utmaningsgradient. Det innebär att det är en gradient (lutning eller stigning, reds. anm.) som går från lugna, avskilda och rofyllda miljöer till mycket sociala miljöer fyllda av kulturella intryck.

- Enligt teorierna är det enklare för oss att förstå, tolka och återhämta vår kraft och energi ju mer naturlika miljöerna är. I det människoskapade, urbana samhället finns det så mycket intryck att bearbeta och tolka, medan vi är anpassade för naturmiljöer som hjälper oss att samla kraft och energi. Det är viktigt att kunna välja vilken miljö man vill vistas i.

- Sen är det viktigt att lyfta att utrymme och yta är centralt. Mycket av samtidsdebatten handlar om förtätning men det går inte att rymma allt vi behöver på hur liten yta som helst för olika miljökvaliteter kan motverka varandra.

Du vill vara en brygga mellan akademi och utövare sa du tidigare. Var hämtar du din inspiration?

- Insikten om naturens betydelse kommer från många håll i världen. Holland har jobbat länge med gröna miljöer inom vårdsammanhang och i Danmark finns det så kallade ”sansehaver”. I Japan använder man sig av skogsbad. Man utgår ifrån att det finns ämnen i skogen och träden som har positiva effekter på människor. Man ordnar särskilda promenader i skogen för att man ska få ämnena i sig. När man rör vid träd så tror trädet att det blir ”attackerat”, då skickas det ut signaler eller ämnen (fytoncider, reds. anm.) som skrämmer insekter, de ämnena är bra för människors hälsa menar forskarna.

Vad är det som driver dig?

- För oss som forskare är det viktigt att sprida den här kunskapen och göra den användbar. Det är viktigt att titta på människorna som är sjukast och svagast. Når vi dem når vi också enormt många andra människor. Därför tycker jag det är väldigt intressant hur vi kan göra utemiljöer bra för dem med störst behov av en stödjande miljö.

Om du fick lyfta ett gott exempel där man tillämpat teori i praktik, vilket skulle det då vara?

- Jag vill gärna lyfta Alnarps rehabiliteringsträdgård som ett gott exempel. Designen som byggde på forskning och miljöpsykologi gav ett väldigt fint resultat. Det är också kul med Nacadia i Danmark som bygger vidare på den traditionen men där förutsättningarna miljömässigt är annorlunda. I Alnarp fick man bygga från början, det var stora asfalterade ytor som gjordes om. Nacadia byggdes inom ett arboretum - det är två intressanta kontraster.

Vilka utmaningar finns inom ditt område?

- I många fall ser man inte till det långsiktiga hållbarhetstänket. Man vill nå en snabb lösning på utformning men är inte alltid beredd att lägga tid och pengar för att nå dit man vill nå. Det är helt klart en utmaning och risk. Samtidigt är jag övertygad om att värdet av restorativa arbetsplatser bara kommer att växa. Det finns vinster för individ, organisation och samhälle. Som organisation kommer man få personal som mår bra. Framtidens byggbransch tänker smartare och smartare. Många som bygger är ute efter så mycket intäkter som möjligt men ingen vill skapa en miljö som inte är så människovänlig, det motverkar syftet. Alla tjänar på att människor mår bra.

Vilka vägskäl finns det inom ditt fält att ta hänsyn till?

- Tuff fråga! Vill man vara fri i sin designprocess eller vill man använda sig utav forskning. För mig är det självklart att man ska använda sig av den forskning som finns men det finns personer som är rädda för att bli låsta i sin kreativa process om det är för mycket riktlinjer. Å andra sidan blir jag ofta kontaktad av sådana som jobbar inom landskapsarkitektur och önskar riktlinjer, det verkar finnas ett uppdämt behov.

- Det har inte varit en självklarhet att jobba med forskning som ett element tidigare. Man skulle önska att forskningen kan inspirera och lyfta designen till en ny nivå.

Hur jobbar du med designprocesserna?

- Vi har på Alnarp jobbat ganska länge med specifika miljökvaliteter. Forskningen har resulterat i åtta karaktärer i utemiljön som talar till grundläggande behov som människor har; rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymd, allmänningen, lustgården, centrum och kulturhistoria. De åtta karaktärerna har testats på olika kulturer och har visat sig vara generella, samma mönster går att återfinna i exempelvis Europa och Asien. Utifrån det finns det olika parametrar som man kan ha med i en designprocess men det står inte stipulerat att en miljö ska bestå av X antal träd utan det handlar om en unik kontext och om att första vad och varför något är viktigt i just den kontexten.

Du har varit verksam inom projektetet Restorativ arbetsplats, berätta lite för mig om det.

- Det är ett exempel på hur vi kan omsätta den forskning som finns, evidensen om naturintryckens positiva fördelar, i en designprocess. Vi har utvecklat ett verktyg som ska användas i designprocesserna hela vägen inifrån arbetsplatserna och ut i närområdet. Det täcker in en helhet men går också på djupet i olika miljökvaliteter. Det handlar inte bara grovt om natur eller inte natur utan om specifika miljökvaliteter som är viktiga för människor.

Slutord – vad lyfter du som särskilt viktigt att ta med sig?

- Att tänka på helheten. Det vill säga inomhus, mellanrummet och utemiljön. För att lyckas binda samman helheten behöver vi jobba holistiskt och skapa övergångszoner mellan miljöer som hjälper människor att ta steget ut. Allt tillsammans kan ge mycket mer i samverkan än bara en enskild miljö som är genomtänkt. Samspel mellan landskaps-, bygg- och inredningsarktikekter är det bästa för miljön och för människors hälsa och välbefinnande.