Nyligen genomförde Norstat en stor undersökning bland Sveriges studenter, på uppdrag av Akademiska Hus. Undersökningen kartlade bland annat vilka hållbarhetsfrågor som är viktigast för studenterna på campus – och resultatet kan för många kanske tyckas vara något otippat.
Allra viktigast tyckte studenterna att inomhusmiljön, med luft, ljud och ljus var. Men på andra plats, långt före klimatutsläpp, återbruk och resursanvändning kom området trygghet och säkerhet. Hela 45 procent av de tillfrågade studenterna uppgav att det var en av deras viktigaste frågor.
– Jag tycker det stämmer bra överens med vad vi ser just nu. Trygghet har allt mer blivit en högt prioriterad fråga bland studenterna på sistone. Det är en grundpelare. Känner du dig inte trygg på campus kommer du inte vara engagerad i dina studier, säger Melker Wargbaner, ordförande i Göteborgs Förenade Studentkårer, GFS.
Majoriteten är trygg
Trygghet är alltså en högt prioriterad fråga – och som tur är känner sig de flesta studenterna trygga. 95 procent av de svarande i Norstats undersökning säger att de känner sig trygga eller mycket trygga på campus. Det är en bild som Melker Wargbaner också delar:
– Min bild är att de flesta känner sig trygga, särskilt på dagtid när det är mycket folk på plats. Det som kan vara svårt är på de mer avvikande tiderna, när lokalerna är öde. Därför är det också viktigt att lärosätena försöker stimulera aktivitet på campus under en större del av dygnet, säger Melker Wargbaner, och fortsätter:
– Vi på GFS försöker skapa tillgång till lokaler för studenterna under tiden då det inte bedrivs undervisning. Så att fler använder lokalerna under en större del av dygnet. Då får vi bättre användning av ytorna, samtidigt som vi skapar en tryggare miljö.
För Akademiska Hus, som är den enskilt största fastighetsägaren för universitet och högskolor i Sverige, är det positivt att så pass många känner sig trygga. Trygghet är också något som beaktas i de campusplaner man tar fram tillsammans med lärosäten för att planera campus framtida utformning.
– Det är väldigt glädjande att studenter i Sverige upplever campus som en trygg miljö. Vi arbetar alltid för att skapa just den känslan och det kommer vi fortsätta att göra. Sedan kan vi inte luta oss tillbaka med detta. Vi behöver alltid vara på tå och tillsammans med lärosäten göra de justeringar i kunskapsmiljöer som krävs för att campus ska ge rätt förutsättningar, säger Karolina Ganhammar, fastighetschef på Akademiska Hus.
Trygghet är också något som kommer i top-of-mind när Peter Liljenstolpe, ordförande i SUHF:s säkerhet och fastighetsgrupp, resonerar kring de kvaliteter ett campus ska erbjuda vid senaste aha-seminariet den 18 oktober 2024.
– Något som vi märker har ökat de senaste åren är intresse av – och utmaningar kring frågor kopplat till trygghet. Vi vill att campus ska vara en trygg miljö för våra studenter, att det nästan ska kännas som att man är hemma när man är i sin studiemiljö. Man ska inte behöva känna sig osäker när man studerar, utan det ska vara tryggt, säger Peter Liljenstolpe.
Vad skapar trygghet?
Det är inte bara en högre grad av aktivitet som skapar en trygg studiemiljö. Hur en fastighet är utformad och gestaltad påverkar också upplevelsen av trygghet. Arkitekten Karin Ahlzén är specialiserad på ämnet, hon är just nu expert i regeringsutredningen ”Åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön” och är även projektchef för stadsutvecklingsprojektet Fokus Järva vid Stockholms Stad. Dessutom har hon ett förflutet som fastighetsutvecklare på Akademiska Hus.
– Trygghet handlar om upplevelse, säger hon. Vi vet att olika grupper upplever det på olika sätt. Vi ser skillnad mellan kvinnor och män, mellan barn och vuxna, till exempel. Men generellt kan man säga att det handlar om två saker. Hur är en plats utformad, och hur väl är den omhändertagen? En skruttig, trasig, ful och mörk plats kommer alltid upplevas otryggare än en ljus, ren plats som är lätt att överblicka och där det rör sig mycket folk.
Sociala ytor viktigt
När det kommer till utformningen av en plats i allmänhet, och utformningen av ett campus i synnerhet, menar Karin Ahlzén att en nyckel är att skapa och utveckla sociala ytor:
– Vi är i regel inte rädda för våra grannar eller andra människor vi dagligen möter. Sociala ytor och mötesplatser är därför viktiga. Det finns ett begrepp som heter kollektiv förmåga. Kollektiv förmåga handlar om att känna sammanhållning och tillit till varandra och att man gemensamt kan hantera problem som kan uppstå. En upplevelse av att saker kommer ordna sig, kan man säga. Och den känslan är i sig trygghetsskapande. Vetskapen om att om det händer mig något, så finns det andra i närheten.
Hon fortsätter:
– Det finns ju olika typer av campus. Många campus är integrerade i staden, och då rör det sig naturligt mycket människor under dygnet. Sedan finns det mer modernistiska campusbyggandet, där man ofta placerat ett campus utanför staden, lite för sig självt. Där blir de här frågorna kanske ännu viktigare.
Hon ser också att bostäder på campus är ett välkommet tillskott:
– Bostäder gör att det lyser i fönstren på kvällarna och att någon har uppsikt över området.
Lika viktigt som utformningen av ett campus är enligt Karin Ahlzén hur man sedan tar hand om det. Hon refererar till den så kallade broken window-teorin, som menar att synliga tecken på förfall så som krossade fönster eller nedskräpade ytor leder till ännu fler krossade fönster och ännu mer skräp – samtidigt som det minskar tryggheten.
– Det spelar egentligen ingen roll hur väl utformad en plats är om den sedan tillåts att förfalla. Men det här är också en av de saker som jag tycker att Akademiska Hus är bäst på. Man tar hand om sina fastigheter på ett bra sätt, och det bidrar till att skapa trygghet.
Yngsta studenterna otryggast
De allra flesta studenter känner sig alltså trygga på campus, men det finns en grupp som sticker ut. Bland de allra yngsta studenterna, 18–19 år, uppger 14 procent att de känner sig otrygga. Men kanske kan det finnas naturliga förklaringar till det.
– Min erfarenhet är att äldre studenter i regel inte tillbringar lika mycket tid på campus som yngre gör, säger Melker Wargbaner. Man är där på sina föreläsningar och sen åker man hem, medan de yngre ofta vistas mer på campus även på kvällar och helger. Otryggheten är inte lika stark dagtid – om den finns så är det senare på dygnet. Och då oftast till och med i samband med att man tar sig till campus eller när man beger sig därifrån.
Karin Ahlzén är inne på att det kan finnas fler förklaringar. I åldern 18-19 år har man ofta flyttat för första gången och befinner man sig på en ny plats i livet, vilket i sig kan kännas ovant och otryggt.
– Men jag tror också att det kan hänga ihop med samhällsklimatet. Det pratas mycket om otrygghet och brottslighet idag. Och ungdomar behöver bygga upp sin kollektiva förmåga, lära känna varandra och känna att vi tar hand om varandra. Alla ska kunna känna trygghet på campus.