I studien visas ett klart samband mellan campusnära bostäder, förekomst av grönska respektive urbanitet på campus och lärosätets avhopps- och examinationsgrad.
– Verkligen intressanta resultat för oss som arbetar med campusutveckling. Hajrasouliha presenterar resultat som visar att vi är på rätt väg i mycket av det utvecklingsarbete som nu pågår genom våra campusplaner runt om i landet, menar Ingrid Gustavsson, arkitekturråd på Akademiska Hus, som också förtydligar att studien gäller amerikanska campusmiljöer.
Amir H. Hajrasouliha, filosofie doktor, är verksam vid Cal Poly State University, San Luis Obispo. Han har studerat hur examinationsgraden och andelen avhopp efter ett års studier korrelerar med hur campus är utformat. Han har, utifrån en inledande analys av existerande campusplaner valt sju olika planeringsparametrar. På de 103 amerikanska campus som ingått i undersökningen går det att finna ett klart samband mellan å ena sidan avhopp och hög examinationsgrad och å andra sidan tillgången till bostäder på campus, grönska och urbanitet.
– Just bostäder verkar ha en signifikant betydelse för studieresultaten och för att minska andelen avhopp efter ett år. Även om vi kanske hade det på känn, så är det intressant att nu i en så omfattande forskningsstudie få det svart på vitt hur viktigt det är med studentbostäder på campus, säger Ingrid Gustavsson.
Akademiska Hus har sedan hösten 2014 fått ett utökat uppdrag, som nu också innefattar byggande av studentbostäder. Den 8 september sattes spaden i jorden på KTH Campus för det första större bygget i egen regi av campusnära bostäder. Precis som tidigare kommer Akademiska Hus också fortsättningsvis låta andra aktörer bygga på campus genom att sälja eller avyttra mark.
Slår hål på myten om superuniversiteten
Det finns sedan tidigare mycket praktisk kunskap kring hur man bör designa campusområden. Kunskap som ofta har utgått från studenters upplevelse av campusmiljöer. Man har helt enkelt frågat studenter och lärare och återanvänt det som tycks fungera. Tidigare rekommendationer har bl.a. kommit till slutsatsen att så kallade externcampus, som alltså ligger utanför stadskärnan, har större utmaningar än vad ett stadscampus har. Hajrasoulihas forskning ger en mer positiv bild också för campus som ligger utanför staden.
– Man kan säga att han slår hål på myten om de stadsnära superuniversiteten. Alla slags campus i olika miljöer kan bli bra. Avvägningen mellan grönska och urbanitet är viktig och ger olika inriktning för arbetet med centralt lokaliserade campus och sådana som ligger mera avsides. Förekomsten av bostäder på campus är en annan nyckel till framgång.