Alla som någon gång studerat vid ett svenskt lärosäte i allmänhet, och i en svensk storstad i synnerhet, vet att studentbostäder inte växer på träd. Bostäderna är få och ibland dåligt anpassade efter studenternas förutsättningar och behov.
I Stockholm är till exempel hela 23 000 studenter i behov av en studentbostad i dag, men endast 9 000 av dem har råd med en nyproducerad etta – om de också jobbar vid sidan om studierna. Trots detta är majoriteten av alla studentlägenheter som byggs ettor. Och för att hyran ska vara överkomlig blir de allt mindre i storlek.
Planskiss för delat boende i CO-Kitchen av Theory Into Practice.
– Samtidigt ser vi att psykisk ohälsa är störst bland dem som bor ensamma. Och när vi minskar antalet kvadratmeter minskar möjligheten till gemenskap. Lösningen är inte att alltid bygga så litet det bara går. Vi behöver tänka nytt, säger Linda Teng, arkitekt och konceptansvarig för Academic Living, som är Akademiska Hus eget koncept för innovativa studentbostäder.
Treårigt forskningsprojekt
I samarbete med bland annat KTH Live-In Lab, arkitekter, design- och klimatforskare, har Akademiska Hus under tre år genomfört en studie vid namn Co-Kitchen, där studenter fått testa att bo i två olika delningsbostäder för att se om det kan vara framtidens lösning på problematiken. Enkelt sammanfattat är en delningsbostad ett sorts kollektiv där samtliga boende har sin egen privata yta, men samtidigt delar på sociala ytor, kök och badrum.
– Att till exempel dela badrum med någon är något man kanske först ser negativt på. Men sen inser du fördelarna. När du minskar det privata utrymmet kan du öka det gemensamma utrymmet i stället. Om du delar badrum med en och samma person, men i stället får ett gemensamt kök och ett gemensamt vardagsrum så får du mer social samvaro och en familjelik gemenskap, säger Linda Teng och fortsätter:
– Det finns redan i dag en stor efterfrågan på delningsbostäder, särskilt från internationella studenter. De främsta anledningarna är den ökade sociala tillvaron och möjligheten till en lägre boendekostnad. 43 procent kan tänka sig att dela kök och badrum om det ger lägre kostnader.
Billigare att bygga
Utöver de sociala vinsterna visar Co-Kitchen-projektet fler fördelar som bidrar till mer hållbar byggnation. Sett till boarea är delningsbostäder upp till 34 procent billigare att bygga samtidigt som fastigheten kan nyttjas mer effektivt och rymma fler personer. Det innebär också att varje person får en större levnadsyta, och jämfört med ettor minskar CO2-avtrycket per boende med upp till en tredjedel.
– Med CoKitchen har vi testat teorierna vi haft i praktiken, och vi ser verkligen att det fungerar, säger Linda Teng. Sveriges behöver fler bostäder som är sociala, klimatsmarta och prisvärda – och delningsbostäder möjliggör att vi kan uppnå alla tre parametrarna på en och samma gång.
Interiör illustration av Arkitema för Språksrapan i Göteborg, en fastighet som Akademiska Hus bygger om från kontor till student- och forskarbostäder.
Studenterna som under projektet testat att bo i delningsbostaden är huvudsakligen positiva. 80% i studien väljer delningsbostaden i stället för den lilla studentettan. Många vittnar just om den familjelika gemenskapen som uppstår i en delningsbostad, men poängterar också vikten av goda planlösningar och inredning för att gemenskapen ska fungera. En annan, kanske mer oväntad vinst, var att studenterna upplevde att delningsboendet uppmuntrade till en mer hållbar livsstil med mer vegetarisk mat och mindre matsvinn.
Inte utan konflikter
Precis som i alla typer av relationer uppstod med jämna mellanrum konflikter mellan de boende, oftast relaterade till städning, disk eller högljudda fester.
– Till exempel blev det tydligt att en diskmaskin är väldigt viktigt för att minimera antalet konflikter, berättar Linda Teng. Vi ser också att det måste finnas strukturer på plats när man flyttar in i ett delningsboende och att man har en "onboardingprocess" när de boende flyttar in, så att alla känner sig inkluderade och delaktiga och att man snabbt lär känna varandra.
Om vi får se många fler delningsbostäder i framtiden återstår att se – men klart är att det finns tydliga fördelar med denna bostadstyp. För Akademiska Hus del implementeras den nya kunskapen inom konceptet för Academic Living och man arbetar vidare med utveckling av delningsbostäder i flera pågående projekt, så som Aquila i Uppsala, Cassiopeia i Lund och flera ombyggnadsprojekt i Stockholm. Men redan i höst flyttar de första hyresgästerna in i helt nya delningsbostäder i Språkskrapan vid Göteborgs Universitet.
– Det finns nämligen ytterligare en stor fördel med delningsbostäder då det kommer till ombyggnationer, om man jämför mot att bygga ettor. Delningsbostäder är mer flexibla och elastiska i sina mått och kan därför lättare anpassas till olika typer av byggnader vid ombyggnation. I Språkskrapan som tidigare var kontor, blir det nu boende för sammanlagt 125 studenter och forskare. Det ska bli fantastiskt kul att följa, det är alltid kul att se när innovation blir till nytta.