Som många andra samtidsfenomen har pandemin förändrat hur vi till exempel arbetar och handlar. Allt från att arbeta hemifrån några dagar i veckan till att beställa hem varor snarare än att åka till butiker. Högskolornas utbildningsverksamhet har alltmer tagit sig utanför föreläsningssalarna och anpassats till alltmer digitala utbildningar och lärande på distans. Utmaningarna man står inför nu är exempelvis det så värdefulla kulturskapandet på campus som lockar studenterna dit, hur ska lärosätena behålla studenter som konkurrenskraft mot andra utbildningar om utbildningen sker digitalt? Vilken roll har den fysiska platsen och hur skapar man ett mer levande campus?
Med fokus på koldioxidavtrycket så finns mycket att vinna på att öka nyttjandegraden, här bör man fundera på mer flexibla möjligheter att boka salar, men också designa fler rum anpassade efter den form av utbildning som sker.
Christoffer Börjesson, Head of Newsec Digital Accelerator, Newsec Group
På Newsec arbetar jag med digital transformation, där datadrivna insikter behövs inte minst för att skapa smartare fastighetsbolag och det för att kunna ta fram bättre tjänster och upplevelser till sina kunder. Datadrivna insikter bistår fastighetsägare att förändra sin produkt (fastighet) eller innehåll i den. Med det perspektivet som grund ska jag försöka ge min syn på hur framtidens campus kan förändras genom digital teknik, dels för att skapa insikter, dels för att driva förändringar i den fysiska tillgången ”campus”. Fastighetsägare kommer i större utsträckning behöva förhålla sig till en utveckling där vi ser fler hybridutbildningar, det vill säga som sker både digitalt och fysiskt. I åtanke bör man också ha ett hållbarhetsperspektiv med utgångspunkt i ökat nyttjande av den byggelse som redan finns, samt hur man kan skapa nya tjänster och innehåll.
När man definierar ett campus kopplat till ett lärosäte så bör man ställa sig frågan vad framtidens campus är och framför allt - vilka som är där. Förutom en läroplats för studenter, en arbetsplats för lärare och administration är det också ofta en plats för forskning, hub för framtida entreprenörer och olika innovationsprogram. Utifrån den mest betydande och självklara delen, behovet av bra utbildning, har jag fokuserat på tre saker som framtidens campus bör ha i åtanke.
Campus, en mötesplats för tjänster och innehåll
När högskolor i allt större utsträckning erbjuder digitala utbildningar är det för vissa studenter mer bekvämt att sitta hemma, men de har ett behov av en plats för att plugga, samarbeta i projekt och även skapa gemensamma aktiviteter ihop med studiekamrater.
Framtidens campus kan med fördel kopiera trender som sker inom kontor och hotell. Där utvecklar man koncept som en tjänste- och serviceaktör med ”community manager”, öppna ytor för att arbeta och interagera, med möjligheter till mervalstjänster som rumsbokning eller aktiviteter.
Ett gott exempel att ta inspiration från är Ode i Helsingfors som är en mötesplats med tjänster och lokaler där man knyter ihop bibliotek, möjlighet att boka lokaler för att studera eller ha möten, en verkstad med symaskiner och 3D-printers. Man kan låna studio för poddinspelning eller ordna event, eller varför inte använda några av spelrummen för att spela spel, klassiska brädspel eller digitala varianter. Det har också utvecklats till en plats där människor kan mötas över generationsgränser och studenter interagerar med varandra i de gemensamma fiken och matplatserna.
Flexibla och resurseffektiva ytor
Lärosäten och specifikt föreläsningssalar är ett av de mest underutnyttjade utrymmena på campus. Ofta är rummen schemalagda för några seminarier per dag, sen står de tomma. De campus som har genomfört datadrivna mätningar över tid visar också att de ofta är överdimensionerade utifrån antal platser och antal närvarande. Det finns också så låga siffror som att genomsnittanvändningen är 30 %, vilket innebär att campusytorna står onyttjade stora delar av tiden.
Med fokus på koldioxidavtrycket så finns mycket att vinna på att öka nyttjandegraden, här bör man fundera på mer flexibla möjligheter att boka salar, men också designa fler rum anpassade efter den form av utbildning som sker – hybrid eller helt digital. Ett möjligt behov i framtiden är fler mindre ”studios”, där sändning av utbildningen sker och som kan hyras ut till andra aktörer när inte utbildning är schemalagd.
Energi- och effektutmaningen driver behov av samverkan
Min sista spaning handlar om den rådande effektproblematiken som finns, kommer de skolor som har möjlighet till effekt och energi också vara de som kan tillhandahålla verksamheter eller forskning som kräver stora energimängder, så som databearbetningar. Alla universitet och högskolor kommer inte kunna erbjuda den forskningen alla dygnets timmar, jag tror att olika campus och lärosäten kan vara mer flexibel för forskare som vill boka eller hyra in platser för kortare forskningsuppdrag, samt skapa en ”resurs” till andra lärosäten.
Som slutsats ser jag otroliga möjligheter för framtidens campus att bli en mötesplats som skapar lokala, levande platser med högre nyttjandegrad och på sikt även kan utgöra ett nav i många studenttäta städer.
// Christoffer Börjesson, Newsec, om datadrivna insikter för framtidens campus