Hallå där Mattias!
- Hej där, hoppas allt är väl.
Klimatdebatten har aktualiserats de senaste åren. Hur ser läget ut i breda drag vad gäller klimatet?
- Klimatet är en match som vi fortfarande kan vinna men vi måste verkligen toppa laget för att kunna vinna. Vi slår värmerekord efter värmerekord, suckar Goldmann.
- Klimatförändringarna är tragiska och går inte att komma undan. Det är inte längre isbjörnar eller söderhavsöar vi läser om utan det är torka, bränder och nödslakt här och nu. Det är väldigt påtagligt och nära inpå vilket har väckt en otrolig kampanda.
Många menar att klimatet är en global fråga och påtalar att Sverige är ett litet land med tio miljoner invånare. Vilken roll kan Sverige spela?
- Sverige har en spännande roll. Vi står för 0.2 procent av världens utsläpp och den roll som vi kan spela är att vara ett föredöme för resten av världen. Vi kan vara ett showroom för resten av världen att ta efter. När ett land är moget att ändra sina vanor ska man veta att det finns ett föredöme. Vi märker att det blir vanligare att länder vänder sig till Sverige för kunskap.
Vilken roll kan statliga organisationer som Akademiska Hus eller Sveriges lärosäten ta?
- Sverige har världens tuffaste klimatmål. Vi går verkligen i bräschen. När en utländsk organisation - exempelvis en kommun, fotbollsklubb eller samhällsbyggare - vill ta sig an tuffare klimatmål behöver man veta vart man ska rikta blicken. Först ska man veta att det är till Sverige som man kan vända sig men det är viktigt att vända sig till rätt segment, ett lärosäte vänder sig till ett lärosäte och en fotbollsklubb till en fotbollsklubb.
- Jag måste tillägga, det är kul att se att Akademiska Hus redan har gjort väldigt mycket! Akademiska Hus är pedagogikens högsäte och kan sprida det goda exemplet. Om jag ska lyfta det positiva som sticker ut så är det arbetet med hur man förflyttar sig mellan byggnaderna och effektiviseringen av byggnaderna som Akademiska Hus skött väldigt bra. Ska vi peka på utmaningarna så skulle Akademiska Hus kunna utmana sig självt genom att hjälpa till med vad som sker i byggnaderna. Det är kanske inte fullt ut Akademiska Hus fråga men man kan driva utvecklingen i samverkan med lärosätena.
Många är engagerade och brinner för klimatfrågor. Vad kan individen göra?
- Ja, det är som du säger. Var och en vill vara en del av klimatlösningen. Men vi kan inte göra allt ensamma och vi bör inte vara för hårda mot oss själva. Om semesterresan är det finaste man har så kanske man inte ska börja där utan snarare med att dra ner på antalet konferensresor. Man kan, på de flesta mötena, lika gärna delta via videolänk.
Webbinarium: Se seminariet Klimatsmarta miljöer för framtidens campus här
Videolänk säger du. När vi väl är på temat, vilken roll kommer digitaliseringen att spela för att vi ska lösa klimatutmaningarna?
- Digitaliseringen har en helt central roll för att vi ska bli klimatsmartare. Vi behöver bli effektivare och smartare. Och en bra start där är att välja bort exempelvis konferensresor om det finns ett fullgott digitalt alternativ som gör att transporter kan undvikas.
När du blickar ut över klimatarbetet som görs över världen inom olika skrån, vilka branscher kan man inspireras av när det gäller hållbarhetsarbete?
- De mest spännande branscherna är sådana där det inte alls är meningen att bedriva hållbarhetsarbete men där man faktiskt bidrar till en väldigt stor effekt. Spotify är ett utmärkt exempel på en organisation, eller en bransch, där man hittat en lösning som gör stor skillnad men där hållbarhet inte var i fokus från början. Deras teknik och tjänst utvecklades av helt andra anledningar. Men ett resultat av den är just ett hållbart samhälle. Istället för att var och en ska äga 5-600 cd-skivor så kan man via Spotify minska sin klimatpåverkan väldigt mycket.
Om vi fäster blicken på Ahas fokusområden lärandemiljöer och campusutveckling. Vilken påverkan har organisationers klimatarbete på studenter?
- Det är breda studentupprop i världen där studenter säger att man inte kommer arbeta för organisationer som inte är en del av klimatlösningen. Det vore underbart om Akademiska Hus och lärosäten kan ta till sig att studenter kommer välja studieort beroende på hur långt man har kommit i klimatfrågan. Konkurrensen hårdnar i takt med att studenterna blir allt mer internationella. Det går inte att finta studenterna genom att ha en solcell eller två eller ha vegetariskt i restauranger. Det finns ett track record av att studenterna kommer kolla upp om man är en god klimataktör eller inte.
Det går inte att finta studenterna genom att ha en solcell eller två eller ha vegetariskt i restauranger.
Mattias Goldmann, Vd, Fores
Antalet internationella studenter som väljer att studera i Sverige blir allt fler. Är klimatet en viktig fråga även utomlands eller är det primärt i Sverige som detta är en angelägen fråga i dag?
- Vi trodde att vi i Sverige låg långt före. Nästan som att vi hade någon klimatgen. Men det var vid franska elituniversitet som studentuppropen startade ifjol. Studenterna kräver att organisationer följer Paris-avtalet och gör man inte det väljer man en annan arbetsgivare.
- I Sverige har vi kunnat följa Greta Thunbergs klimatstrejk och världen över deltog 1.4 miljoner ungdomar från över 100 länder i en klimataktion i mars. Man bör ha i åtanke att klimatdemonstrera i Sverige är ingenting jämfört med vad det innebär i benhårda diktaturer.
Var kan vi få ut mest effekt kontra investerade resurser?
Man kan dela in klimatpåverkan i fyra B - Bilen, Biffen, Bostaden, Banken. Det skulle behövas en central satsning för varje B.
Bilen - Det skulle öppna upp möjligheter för många i vårt land om det vore lättare att vara med och plugga på distans. Möjligheten finns i dag men det behöver bli enklare och effektivare.
Biffen - Kan man vara en föregångare som byter ut det röda köttet mot det gröna alternativet så minskar vi klimatpåverkan väldigt mycket.
Bostaden - Akademiska Hus har gjort väldigt mycket när det kommer till "bostaden", eller fastigheterna i det här fallet, men kan lära ut mycket mer av det man gjort. Våga vara ett gott föredöme.
Banken - Var har man sina pengar och vad gör pengarna som vi stoppat in på banken när vi sover? Om vi vill att pengarna ska stötta oss i en omställning så att vi gör stor skillnad måste vi fundera över hur många procent vi avsätter till olika ändamål.
Fågel, fisk eller mittemellan - är klimatet för högt, för lågt eller precis rätt placerat i samhällsprioriteringen?
- Klimatet är fortfarande för lågt placerat. Vad blir det? Fisk! Det är vår generations stora chans att göra skillnad i en fråga som kommer påverka generationer i hundratals år framöver.
Vad kommer du att prata om 29 april? Ge Hisspitchen!
- Jag kommer att sträcka ut en hand. Ska vi klara klimatutmaningen behöver vi jobba tillsammans. Jag har idéer men jag tror vi kommer ha många fler i lokalerna och det är tillsammans vi kommer lösa klimatkrisen.