I september 2022 kom besked från den dåvarande regeringen att myndigheter inom den offentliga förvaltningen löpande ska redovisa till Energimyndigheten vilka åtgärder man vidtar för att minska sin energiförbrukning. Detta i syfte att minska belastningen på det svenska och europeiska elnätet.
– Detta var ju en väldigt snabb förändring för oss att hantera. Men som miljöchef på ett lärosäte är ett sådant tydligt krav uppifrån på ett sätt en dröm, säger Johanna Sennmark, miljöchef vid Sveriges lantbruksuniversitet och ordförande i lärosätenas Klimatnätverk. Hon syftar på att ett tryck utifrån gjorde att det blev ett annat fokus på energifrågor.
– Vi har ju självklart jobbat aktivt med de här frågorna innan, men detta gjorde att vi kunde intensifiera arbetet för att minska energiförbrukningen på ett tydligare sätt.
Och visst har det gått att förändra saker. Jakob Odeblad, affärsutvecklare och avdelningschef inom Teknik och Service på Akademiska Hus, utrycker det som att man tidigt under hösten 2022 bestämde sig för att tillsammans med lärosäten lägga in en högre växel i arbetet med att minska energiförbrukningen på campusområden runt om landet, helst utan att det skulle märkas nämnvärt i inomhusklimatet.
– Exempelvis genom att justera driften av belysning och ventilationen mer effektivt, så går det att hitta sätt att spara el utan att det behöver gå ut över arbets- och studiemiljön.
Åtgärder som över landet tycks ha gjort ganska stor skillnad.
– Genom att aktivt arbeta med effektiviseringar under vintern har vi under sista kvartalet under 2022 nått en minskning på 5-10 procent över hela landet jämfört med motsvarande period året innan, säger Jakob Odeblad.
Behovet av strukturella förändringar
För att nå förändring i mänskliga beteenden är strukturer och förutsättningar en avgörande faktor. Särskilt när det kan handla om diffusa, komplexa och stora förändringar, som exempelvis att minska sin energiförbrukning.
– Det allra mest effektiva för att förändra våra beteenden är att förändra de strukturer vi går omkring i. Att minska individens möjlighet att bestämma själv. Om man exempelvis reglerar för ett hus att det bara kan bli max 20 grader, då blir det max 20 grader varmt, säger Lars-Olof Johansson, professor vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Förutom strukturella förändringar så behöver det också finnas en acceptans för att göra förändringarna hos dem de berör. Detta tror Lars-Olof Johansson att Akademiska Hus och lärosätena kan arbeta mer med om man vill arbeta mer aktivt med beteendeförändringar fram över.
– Det handlar om att skapa ett bra klimat, och då menar jag ett socialt klimat. Jag tror att man kan dra nytta av den auktoritetsstruktur som finns, genom att förklara tydligt: Det här behöver vi göra därför att vi är tvungna och att vi är en kugge i det här maskineriet.
Beteendeförändringar under pandemin
Under pandemin skedde stora beteendeförändringar snabbt. Lars-Olof menar att det finns paralleller att göra och lärdomar att dra från den tiden, som kan vara användbara för andra områden.
– Under pandemin gjordes stora förändringar och det gick väldigt snabbt. Det beror helt enkelt på att vi blev rädda när vi såg bilderna från sjukhusen i Italien. Det kändes i magen. Problemet med Global Warming är att det inte känns i magen. Under pandemin fick vi som jobbar med kommunikation och undervisning ställa om snabbt till att arbeta digitalt. Idag kan alla Zoom och Teams här, en förändring som säkert hade behövt ta tio år annars. Så det går! Vi människor kan förändra oss snabbt, om vi måste.