– Rummet har betydelse. I vår pilotstudie fick vi också testa våra pedagogiska metoder i en mer traditionell sal. Det går det med, men det blir inte samma utväxling. Man har inte samma skrivyta, rummet är övermöblerat och det blir för trångt. För att vi ska få tidseffektiva omställningar från grupparbete till helklass så behövs mer flexibilitet.
2012, innan pilotstudien, hade kursen en låg genomströmning. 14 procent klarade kursen efter första examinationstillfället. 2016 var motsvarande siffra 71 procent. Det krävs inte några enorma rumsliga förändringar. Det handlar om att skapa en behaglig ljudmiljö. Möbler som är enkla att flytta, gärna med hjul på. Den pedagogiska metod som användes i studien kräver också mycket skrivyta och helst whiteboards som går att flytta. Med dessa förutsättningar öppnas möjligheter till helt andra pedagogiska metoder än den klassiska föreläsningssalen erbjuder.
Studenterna visade till en början ett visst motstånd till den nya flexibla lärandemiljön och efterfrågade mer traditionell föreläsning. Intresset för att använda salen i undervisningen var till en början svalt även hos Åses kollegor.
– Första terminen 2014 så var det jag och ett par andra lärare som bokade rummet.
Men snabbt ändrades det, när fler pedagoger fick upp ögonen för vilka möjligheter en mer flexibel sal kan ge och när studenterna märkte vilken effekt det hade på deras lärande och studieresultat.
– Två år senare så var det universitetets näst mest bokade sal. Intresset ökar! Men ändå, när man står mitt i det, så känns det som att det går långsamt.
2014 så var det jag och ett par andra lärare som bokade rummet. Två år senare så var det universitetets näst mest bokade sal.
Åse Tieva, Universitetslektor, Umeå universitet
Åse Tieva ser ett behov av att ställa om allt fler lärosalar som stödjer ett mer aktivt lärande. Hon tror att förändringen kanske skulle gå fortare om man samtidigt satsade på ett pedagogiskt och tekniskt stöd till lärare. Då skulle fler våga ta steget att undervisa i de flexibla miljöerna.
– Frågan om rum för lärande är i allra högsta grad levande idag. Men jag saknar att man i diskussionen tar med stödet som behövs för de som faktiskt ska använda klassrummen i sin undervisning.
Åse Tieva tror att om man samtidigt bygger om fler salar och ger stöd till de som bedriver undervisningen på högskolor och universitet så kan det ge fantastiska resultat. Hon tror att det är något som kan bli verklighet genom ett utökat samarbete mellan Akademiska Hus och Sveriges lärosäten.
– Akademiska Hus har kontakt med många lärosäten och kan visa på vilka möjligheter som finns, men kanske också påminna lärosätena om vilka förberedande insatser det kräver för pedagogerna.