Natursköna miljöer bidrar positivt till inlärning

Delar av Stockholms universitet har ett av de vackraste lägena bland landets lärosäten, med Brunnsviken på den ena sidan och stora lummiga grönområden på den andra. I sluttningen ner mot vattnet ligger Psykologiska institutionen där forskaren Cecilia Stenfors har sin arbetsplats.

– Det är fantastiskt! Jag har jättemånga vackra gamla träd utanför fönstret så jag njuter varje gång jag tittar ut, säger hon.

Kanske njuter hon lite extra eftersom hennes forskning fokuserar just på hur olika typer av omgivningar – arbetsmiljöer, naturliga miljöer och urbana miljöer – samt inre biologiska processer påverkar kognitiv funktion och välmående.

– Jag började forska om hur olika yttre och inre faktorer påverkar kognitiv prestation, stress och koncentrationsbesvär. Hur vi upplever att vi kan koncentrera oss men också hur vi presterar på kognitiva test. Jag tittade bland annat på arbetsmiljöfaktorer, vilka som stärker oss och vilka som påverkar negativt, samt stressrelaterade processer i kroppen. Då kom jag också snabbt in på de naturliga miljöernas gynnsamma inverkan och hur vi kan använda oss av naturliga inslag, säger hon.

Genom experimentella studier har hon till exempel jämfört prestationer på standardiserade kognitiva test efter att personer har fått spenderat tid i eller exponeras för naturliga miljöer jämfört med mer urbana miljöer. Här kunde man se naturens positiva påverkan rent prestationsmässigt.

I andra studier har man till exempel också kunnat se att ju mer träd som finns längs en gata, desto mer avstressande upplevs miljön. Alltmer forskning pekar också på att det är bra för hälsan att ha mer grönska i miljön där man bor. Cecilia leder också projekt där betydelsen av olika miljöfaktorer i individers levnadsmiljö studeras.

Förutom att träd är vackra att titta på så kan de ge en känsla av skydd och kan dessutom reducera miljöbovar som buller. (Buller i sig skapar stress och kan påverka den kognitiva förmågan negativt, enligt studier på barn.) 

– Vi ser genom våra experiment att det kan ha positiva effekter på vårt välbefinnande, humör och kognitiv prestation när man är i en naturlig miljö, eller har vyer av en naturlig miljö, säger Cecilia Stenfors. 

Så det räcker med att titta ut genom ett fönster eller på bilder för att få positiva effekter?

– Det har absolut en inverkan på hur man upplever att det är att vara i skolan eller på arbetsplatsen, det kan öka både trivsel och fokus. Men det finns gradskillnader. Att vara ute i den verkliga naturliga miljön ger större effekter, säger hon. 

Tittar man på natur engagerar man bara ett sinne, synen. Men är man mitt ute och omsluten av naturen kan man dessutom känna vinden mot huden, kanske doften av nyklippt gräs eller blommor och höra prasslet av löv och fåglar som kvittrar. 

Miljön runt Cecilia Stenfors egen arbetsplats hör till den mer optimala. Generellt sett dras vi extra mycket till platser där det finns rikligt med vegetation och närhet till vatten. Den typen av miljöer verkar ha en extra positiv effekt på vårt välbefinnande. När det kommer till skog ska det helst vara en lagom luftig skog med blandade trädslag och träd i olika åldrar, vilket upplevs som mest återhämtande och attraktivt. 

Att vi gillar naturliga miljöer och inslag och i synnerhet med riklig vegetation och vatten kan ha flera olika orsaker, menar hon. En av dem är evolutionen. 

– Den här typen av miljöer signalerar att det finns resurser som är viktiga för vår överlevnad – som mat, vatten och råmaterial.

Så vad är det som händer i kroppen när vi går ut i naturen? Rent fysiologiskt kan vistelser i trygga naturliga miljöer göra att vi slappnar av, att blodtrycket och pulsen går ner och att hjärnan kan komma in i ett mer avspänt – men vaket – tillstånd. 

Promenerar vi i en stadsmiljö så kan vi i stället behöva “jobba” mentalt med att hantera och agera på ljud- och synintryck och allt som händer, som till exempel trafik, reklam och andra människor. Hjärnan måste avgöra vilka intryck den ska agera på respektive filtrera bort, vilket kan vara mentalt krävande. 

– Att vara i en mer naturlig miljö kräver inte mental “action” på samma sätt, samtidigt som det är behagliga intryck att vila blicken på. Då kan vi i stället få mer mental bandbredd och uppmärksamhet över till annat. 

Det ligger i linje med en annan teori om varför de naturliga miljöerna kan ge den mentala återhämtning som människor själva upplever och som man kan se på faktiska prestationstest. 

Hon uppmuntrar till att mer aktivt utnyttja naturen, som genom att till exempel ta promenadmöten eller att gå ut för att prata i telefon eller kanske svara på mejl. Inte minst om man behöver få lugn och ro och fokus.  

I ett annat projekt som Cecilia är medverkande forskare i så har man tittat på hur man kan förlägga en del kontorsarbete utomhus och sett att det kan påverka både välmående, sociala relationer och arbetet i sig positivt. 

Men här kan normer kring var och hur man ska arbeta vara en utmaning. Det är också viktigt att närmiljön runt arbetsplatsen inbjuder till och möjliggör arbete utomhus. 

Att jobba med utomhusmiljön runt till exempel arbetsplatser och skolor är således på flera sätt en viktig del i att skapa en god miljö för människors hälsa och mentala arbetsförmåga, menar hon. 

– Sedan har man också den fysiska komponenten, att man kommer ut och rör på sig. Det är viktigt för hälsan generellt, inte minst för den kognitiva och mentala hälsan. Ute får man dessutom direkt dagsljus, vilket också är viktigt. Det finns så många fördelar med att kunna gå ut! 

När man kommer ut i naturliga utemiljöer kan man få ett perspektivskifte och det blir lättare att reflektera över saker och ting. Men det här kan man välja att göra mer strukturerat också, menar Cecilia Stenfors. Man kan ta med sig en frågeställning ut, helt enkelt. Kognitiva strategier och kontemplativa övningar i kombination med utemiljön kan bli väldigt intressant.

– Man kan tänka igenom “vad har jag för frågeställning” och analysera det, sedan släppa det. När man sedan går ut tar man ett steg tillbaka och då kan saker som man inte tänkt på tidigare bli uppenbara.

Kan naturen rentav påverka inlärningen?

– Det vi och andra har kunnat se är att sådant som har att göra med fokuserad uppmärksamhet och att hålla flera saker i huvudet samtidigt, arbetsminnet, får en boost. Man kan se det hos både vuxna och barn. Att kunna koncentrera sig är centralt för inlärning.

Vid långvarig stress, som vid exempelvis utmattningssyndrom, kan hjärnfunktioner som minne, koncentration och inlärning försämras. Då kan naturen spela en viktig roll för återhämtning och stressreducering både i förebyggande och rehabiliterande syfte.

Det finns några saker som man kan tänka på för att själv må och fungera så bra som möjligt. Cecilia Stenfors tycker att man kan börja med att kartlägga sig själv. När och var mår jag bra? Vad får mig att koppla av och få bättre mentalt fokus? Och tvärtom, vad gör mig splittrad och stressad?

– Det ger en bra start. Vad säger forskningen? Jo, det finns flera faktorer. De är till exempel viktigt att röra på sig, att värna om sömnen och att vistas i naturliga miljöer kan stärka både välmående och mental prestation.

– Men tänk på vilken miljö du befinner dig i. Om du vill ha hjälp att stilla det mentala bruset så kan det hjälpa att ta den mest natursköna vägen hem. Gå av bussen där det finns en skogsdunge i stället för bara en trafikerad motorled. Designa din tillvaro så att du får mikropauser från intryck som tröttar och mer av det som gör gott.

Precis så gör hon själv när hon ska ta sig till universitetet.

– Jag väljer ofta att inte åka hela vägen fram, utan går längs Brunnsviken. När jag kan väljer jag alltid att gå den väg som är mer naturskön, det gör stor skillnad. Då mår och tänker jag väldigt bra.

Men naturen kan inte bara påverka hur vi mår och presterar. Mer kontakt med naturen kan också påverka synen på livet i ett vidare perspektiv, menar Cecilia Stenfors.

– Andra värden kan komma mer i fokus. Känslan av att känna samhörighet med och vara en del av naturen kan öka. Prosociala och miljövänliga värden och livsmål kan uppvärderas, medan materialistiska värden och själv-fokus kan minska. Att värna om sina medmänniskor och vår miljö kan kännas viktigare och det verkar som att vi också kan bli mer hjälpsamma mot varandra och värna mer om vår miljö i våra beteenden.