Bygget av campus Albano har pågått sedan hösten 2015 och planeringen av området så långt tillbaka som 2006. Markarbeten pågår visserligen fortfarande och kommer att göra så ett år till, men höstterminen 2022 markerar ändå en tung och viktig milstolpe: de fyra nya byggnaderna som sammanlagt omfattar 70 000 kvadratmeter nya universitetslokaler står klara och kan fyllas med liv och rörelse.
– Vi är nu på plats med verksamhet i campus Albano och ser fram emot att vara del av den inspirerande miljö som växer fram i området, säger Maria Granath, biträdande fastighetschef vid KTH.
Utöver de nya universitetslokalerna byggs här också 1 000 student- och forskarbostäder samt anlagda parker, butiker och restauranger. Med sitt strategiska läge ett stenkast från Stockholms city stärker campus Albano kopplingarna mellan stadens universitet och bildar en ny stadsdel som är levande oavsett tid på dygnet.
– Det är roligt att se liv och rörelse i lokalerna och jag är övertygad om att det nya universitetsområdet kommer att uppskattas av studenter, lärare och medarbetare. Projektet har ställt en del krav på oss för att få allt att fungera som planerat. Men tack vare erfarenheter från de tidigare inflyttningarna gick den sista inflyttningen till Hus 1 väldigt smidigt. Albano är en plats för högre utbildning och forskning med goda förutsättningar för möten och samarbeten över ämnes- och institutionsgränser, säger Rikard Nilsson, sektionschef för lokal- och bostadsförsörjning vid Fastighetsavdelningen på Stockholms universitet.
Hållbarhetsmässig förebild
Utvecklingen av campus Albano till en modern universitetsmiljö har skett i samklang med naturen och med målsättningen att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. Från att historiskt ha varit ett grönområde förvandlades Albano under 1900-talet till ett industriområde kluvet i mitten av Värtabanans järnvägsspår. Att bygga i den här miljön har därför ställt höga krav på både process och utförande. Lösningen blev att bygga området i terrasser över Värtabanan och därmed kapsla in godstrafiken.
Som ett bevis på hållbarhetsmässig framgång är Albano det första campusområde i Sverige som har certifierats enligt Citylab, en hållbarhetscertifiering som inte enbart omfattar en enskild byggnad utan inkluderar ett helt stadsutvecklingsprojekt.
På Albano har nya vattensystem skapats för att ta hand om dagvatten men också ett förbättrat mikroklimat samt utemiljöer som har utformats för att stärka spridningsvägarna för växter och djur. Genom gröna tak med stora öppna takterrasser dit studenter, medarbetare och även allmänheten har tillträde är universitetsbyggnaderna en integrerad del i parkmiljön. Och för att husen ska vara så energieffektiva som möjligt har Akademiska Hus också försett taken med solceller.
Klart i tid och enligt budget – en pandemi till trots
Akademiska Hus har sammanlagt investerat cirka 3 miljarder kronor i utvecklingen av Albano. Trots att pandemin slog till i projektets slutskede så har arbetet flutit på enligt tidplan och budget, bland annat tack vare ett digitalt arbetssätt som implementerades redan i ett tidigt stadie.
– Vi har varit med på en spännande digital resa med nya arbetsformer och siktet inställt på en hållbar framtid. Området var bara en grusplan när vi började och nu har vi kunnat vi ge tillbaka grönska och återställa en del av Nationalstadsparken. Det känns fantastiskt, säger Sara Tyberg, projektchef på Akademiska Hus.
Aktörer campus Albano
Planägare: Stockholms stad
Hyresgäster: Stockholms universitet och KTH
Byggherre: Akademiska Hus (universitetslokaler) och Svenska Bostäder (student- och forskarbostäder)
Arkitekter: BSK Arkitekter, Cedervall Arkitekter, Arkitema och Christensen & Co Architects (universitetslokaler), Tyréns, Brunnberg & Forshed, Tovatt Architects and Planners och Joliark (student- och forskarbostäder) och Nivå Landskapsarkitektur (utomhusmiljöer)
Serhat Ok
Fastighetschef