Resultatet presenteras i en ny rapport från Akademiska Hus och Studentbostadsföretagen. Fallstudierna har genomförts av Akademiska Hus på deras egna studentbostadsprojekt och omfattar både nyproduktion och konverteringar. Slutsatserna visar att nyckeln till fler och bättre utformade studentbostäder med det nya regelverket ligger i möjligheten att bygga mindre badrum och hall – en liten förändring som ger stora effekter.
Med mindre badrum kan både små, stora och delade studentbostäder utformas mer trivsamma med ökad yta för samvaro, matlagning, vila och studier. Mindre badrum innebär också smalare bostäder och möjliggör därmed fler bostäder inom samma byggnadsvolym, vilket ger både lägre klimatpåverkan och bättre projektekonomi.
– Det här ger oss förutsättningar att bygga studentbostäder smartare och med bättre utformning. Det lilla badrummet har visat sig vara kontroversiellt, men vi ska lägga kvadratmeterna på rätt saker. Det handlar inte om att stänga ute någon, utan om att ge fler studenter möjligheter till ett bättre boende, säger Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen.
Fallstudierna i rapporten utgår från befintliga projekt som initialt utformats enligt nuvarande byggregelverk. De har sedan ritats om enligt det nya regelverket med fokus på att behålla både boendefunktioner och kvalitet samt byggnadens yttre dimensioner. Rapporten visar också hur den nya typen av besökstillgänglig studentbostad kan komma att utformas. I samtliga fallstudier skapas fler boendemöjligheter inom samma byggnadsvolym, vilket förbättrar både projektekonomi och klimatavtryck.
– Målet med studien har varit att se helheten. Kan vi öka effektiviteten i byggandet, minska klimatpåverkan och samtidigt bibehålla en god boendekvaliteten med det nya regelverket? Det resultat vi fått fram visar att det går, både i den lilla egna bostaden och den större delade, säger Linda Teng, konceptansvarig för student- och forskarbostäder på Akademiska Hus.
Akademiska Hus har i fallstudierna även undersökt hur nya byggregler kan påverka hyran för studenten. I och med att bostäderna blir mindre och det får plats fler bostäder på samma yta möjliggörs lägre hyresnivåer, upp till 11 procent lägre än originalprojekten. Beräkningarna är baserade på dels normhya och presumtionshyra.
– Idag är det är svårt att få ihop kalkylen för nya studentbostäder, vilket gör att vissa projekt inte blir av. Vi ser att lättade byggkrav både kan stärka projektekonomin och leda till fler prisvärda bostäder, med hyresnivåer och boendekvaliteter som studenter efterfrågar. Det är avgörande faktorer för att öka investeringsviljan i studentbostäder, avslutar Stina Olén.
Fallstudierna visar bland annat:
- Antalet boende per projekt kan öka med upp till 18 procent.
- Hyresnivåerna kan minska med 3–11 procent.
- Byggkostnaden per boende kan minska med 6–8 procent.
- Klimatavtrycket per boende kan minska med upp till 20 procent.
Läs rapporten här