Till navigation Till innehåll (s)

Digitalisering av campus

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaning. Digitalisering av fastigheter för att effektivisera vårt fastighetsbestånd och minska energiförbrukningen är en viktig del för att lyckas i den gröna omställning som krävs.

Fastighets- och samhällsbyggnadsbranschen står för en stor del av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Som ett av Sveriges största fastighetsbolag har Akademiska Hus tillsammans med universitet och högskolor en stor möjlighet att göra skillnad, bland annat med hjälp av digitalisering av våra campus. 

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är en 3D-version av en fastighet. En digital kopia som vi skapar genom att skanna enskilda fastigheter eller ett helt campusområde. Den digitala tvillingen som skanningen genererar kan vi fylla med data om hur byggnaden mår och hur den används. Det kan vara realtidsinformation från sensorer i fastigheterna, eller dokument som visar ritningar eller installationer i fastigheten.   

Varför behövs digitala tvillingar? 

Det ger oss chans att samla flera lager av information och få en bättre överblick av fastigheten och allt som pågår där. Det innebär enorma möjligheter. Den digitala tvillingen blir ett väldigt kraftfullt verktyg som kan hjälpa oss och våra kunder att använda och ta hand om campus på ett smartare och mer effektivt sätt. Att hitta lösningar som gör att vi kan använda samhällets resurser på ett mer energieffektivt sätt kommer vara nyckeln för att klara av den gröna omställningen.  

Vilka konkreta nyttor kan man nå genom digitala tvillingar och sensordata? 

  • Bättre förståelse för fastigheterna. Det kan hjälpa oss att bättre förstå hur byggnaden används. Det kan exempelvis handla om att få data för när och hur ofta mötesrummen är bokade, men också i vilken grad studenter och medarbetare använder de rum som är bokade. Med hjälp av sensordata kan vi också följa hur kontoren används samt hur populära olika ytor är.
  • Effektivare lokalanvändning. Genom att bättre förstå hur lokalerna används kan vi utforma miljöer på ett mer effektivt sätt. 
  • Minskad nybyggnation. Genom att optimera det befintliga fastighetsbeståndet kan vi också minska behovet av att bygga nya hus. Oavsett materialval och nivå av miljöcertifiering så innebär alla byggprojekt att naturens resurser tas i anspråk och vi lämnar efter oss ett koldioxidavtryck. Kan vi med digitaliseringens hjälp hitta sätt att bli bättre på att använda befintlig bebyggelse smartare, så är det självklart något vi vill göra.  
  • Nya tjänster. Informationen i den digitala tvillingen går också att omvandla till tjänster som kan förbättra upplevelsen i vardagen i våra kunskapsmiljöer. Det kan exempelvis handla om smartare bokningssystem, att bokade rum blir lediga om ingen använder dem, att kunna se om det är mycket eller lite folk i restaurangen, att kunna se var på campus det finns lediga studieplatser, med mera.
  • Bättre förvaltning. Informationen i den digitala tvillingen gör också att vi som förvaltare får bättre förutsättningar. Felsökning och underhåll kan förenklas genom att våra tekniker direkt kan se vad som behöver åtgärdas och var någonstans problemet uppstått. Vi får också en mer heltäckande bild av hur en byggnad mår. Med hjälp av sensorer som exempelvis samlar in data om temperatur och luftfuktighet kan vi skapa ett ännu bättre inomhusklimat. Vi kan också styra insatser där de gör störst nytta, genom att se var folk rör sig mest.

Hur långt har Akademiska Hus kommit i sin digitalisering av fastigheterna?

År 2022 är cirka en miljon kvadratmeter skannade, och bolagets plattform samlar in 100 000 mätvärden var tionde minut. Målet är att använda byggnaderna smartare med hjälp av den data som de digitala tvillingarna genererar. Digitaliseringen görs alltid i nära samverkan med lärosätena.

Hur hanteras all information och eventuella personuppgifter som sensorerna samlar in?

På de campus där Akademiska Hus installerar sensorer görs det alltid i nära samarbete med universiteten och högskolorna. Den personliga integriteten kommer alltid först när sensorer installeras på campus. Sensorerna ger utslag om någon går in i ett rum och mäter exempelvis rumstemperatur, luftfuktighet, ljusstyrka och/eller rörelse genom passiv IR-teknologi. Från vissa sensorer får vi även en uppskattning av hur många som rör sig i lokalerna och kan på så sätt visa på vilka ytor och rum som är populära. De flesta av våra sensorer samlar inte in data som går att spåra till någon enskild person. Där sensordata, genom samkörning med annan information, utgör personuppgifter följer vi GDPR och andra tillämpliga lagar och regler. Särskilt information om behandlingen av sensordata som utgör personuppgifter finns för varje enskilt universitet och tillhandahålls av universitetet. En kopia kan även fås via gdpr@akademiskahus.se.