Chalmers - Campus Johanneberg

Torsdag 8 september, 2022

Självkörande fordon testas tillsammans på Chalmers campus Johanneberg

Leveransroboten Hugo och den självkörande bussen är tillbaka – tillsammans. Från mitten av september till maj 2023 kommer en linje med självkörande bussar köras på campusområdet. Och under några veckor i höst testas dessutom leveransroboten och bussen ihop för att se hur de kan samverka på campus. Arton partners samverkar i projektet SAT, Samverkande Autonoma Transporter som finansieras av Vinnova genom innovationsprogrammet Drive Sweden. Testerna finansieras dessutom delvis genom SHOW ett EU Horizon 2020 projekt. Syftet är att se hur gods- och persontransporter kan samverka i stadsmiljö. Mellan mitten av september 2022 och maj 2023 kommer linjen trafikera campusområdet. Från mitten av oktober kommer Västtrafiks linje 68 trafikeras som en rundtur från Chalmersplatsen, veckodagar mellan 07.30 och 17.00. Resan är kostnadsfri. Hållplatser: Chalmersplatsen - Sven Hultins Plats - Biblioteket - Kemigården - Biblioteket - Chalmers Transportcentral - Sven Hultins plats - Chalmersplatsen Under några veckor i oktober utförs också tester där de självkörande fordonen samverkar med transportrobotar som utgår från Chalmers Transportcentral. Fakta: Samverkande Autonoma Transporter (SAT)   Projekttid: Januari 2022 – juni 2023 Total budget: 8 miljoner SEK Finansiär: Vinnova/Drive Sweden  Partners: Akademiska Hus, Chalmers, Chalmersfastigheter, Ericsson, Framtiden Byggutveckling, Göteborgs Stad (trafikkontoret), Göteborgs Universitet, Hugo Delivery (projektledare), Johanneberg Science Park, Keolis, Landvetter Södra Utveckling AB, Mölndala Fastighets AB, PostNord, Riksbyggen, Skanska, Tele2, Västtrafik, Wallenstam  

Onsdag 22 september, 2021

Vi utvecklar campus viktigaste stråk

Campusplanen från 2019 pekar ut viljeriktningen att utveckla stadsrummen på campus Johanneberg för att öka de sociala, biologiska och estetiska värdena på campus, kort och gott att öka attraktiviteten på campus.Akademiska Hus har nu fattat beslut om att utveckla campus genom en satsning på ett av campus viktigaste stråk. Korsningen mellan Chalmers Tvärgata / Rännvägen / Skeppsgränd / Olgas trappa "Navet". ”Navet” avser bli en plats att uppehålla sig på och som nyttjar det soliga läget högst upp på campus.  Platsen är ett stadsrum som har stor betydelse för campus struktur och där stora mängder människor dagligen passerar. Genom att skapa en plats där man vill uppehålla sig hoppas vi kunna skapa mervärden för våra hyresgäster.Arbetet kommer att pågå från hösten 2021, beräknas vara klart i oktober 2022 och beräknas kosta mellan 5 och 10 Mkr. 

Onsdag 17 mars, 2021

Våren är här - nu sopar vi upp fliset

Nu pågår sopning av gator på våra Campusområden för att göra fint inför våren.

Torsdag 14 januari, 2021

Mobilitets HUB Sven Hultins gata Chalmers

Nu är vi igång ! Just nu håller arbetet med att utveckla utomhusmiljön längst Sven Hultins gata på. Första etappen är experimentparken. En yta som kommer kombineras som mobilitets HUB och utomhusarbetsplats. I slutet av Mars 2021 planeras det stå färdigt lagom till en kopp kaffe i vårsolen. 

Torsdag 11 juni, 2020

Halverad energileverans till Chalmers

Som en del i arbetet med att göra verksamheten helt klimatneutral har Akademiska Hus som mål att minska andelen levererad energi med 50 procent från år 2000 till 2025. Nu, fem år innan utsatt tid, har det målet nåtts för fastighetsbolagets byggnader på Chalmers campusområde i Göteborg.Akademiska Hus har en nollvision för sitt klimatavtryck, som ska uppnås genom en klimatneutral intern verksamhet och fastighetsdrift till 2025 och en klimatneutral projektverksamhet till 2045. Klimatmålen är tuffa och för att lyckas krävs bland annat att bolaget fördjupar samarbetet med sina kunder, något som lett till positiva resultat på Chalmers. Mängden levererad energi som försörjer Akademiska Hus lokaler i området har nyligen passerat en halvering jämfört med år 2000 och är nu nere på under 120 kWh/m2.    - Vi jobbar ständigt för att göra våra campusområden runt om i landet än mer hållbara och skapa energismarta byggnader tillsammans med våra kunder. Halveringen av levererad energi på Chalmers är otroligt glädjande och något av en milstolpe för oss. Nu tar vi ytterligare krafttag för att komma ner på 110 kWh/m2, säger Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.Det uppnådda målet innefattar all levererad energi som fastigheterna använder, det vill säga fastighetsenergin men även den energi som lärosätets verksamhet använder vid sin undervisning och forskning. Genom åren har flera energiförbättringsåtgärder gjorts på campus för att nå halveringen, däribland användning av biobränslen, distribution av egenproducerad fjärrkyla, en effektiv värmeåtervinning och installationer av behovs- och närvarostyrd ventilation och belysning, smarta styr- och övervakningssystem samt solceller. Bidrar till lärosätenas klimatramverkInitiativen bygger på en gemensam vilja att tillsammans med Chalmers agera och investera i hållbara val. De kan även ses som ett sätt för Akademiska Hus att bidra till hållbarhetsarbetet som Chalmers bedriver inom ramen för det klimatramverk som majoriteten av landets universitet och högskolor har anslutit sig till. Klimatramverket ska bland annat leda till att lärosätena minskar klimatpåverkan från sina egna verksamheter.– Denna minskade klimatbelastning är mycket glädjande även för oss, och helt i linje med ambitionerna i Klimatramverket och de mål vi har satt i Chalmers klimatstrategi om ökad energieffektivitet och tydligare energistatistik för verksamheten, säger Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, med samordningsansvar för hållbar utveckling.Ytterligare en bidragande faktor till att mängden levererad energi för Akademiska Hus fastigheter på Chalmers har kunnat halveras är bolagets nya kontors- och innovationsarena A Working Lab vid Johanneberg Science Park. Byggnationen drevs fram av 16 innovationsprojekt med tydligt klimat- och hållbarhetsfokus och huset är nu certifierat enligt Miljöbyggnad Guld.  

Onsdag 20 maj, 2020

Akademiska Hus satsar på ökad biologisk mångfald

För att skapa attraktivare campusområden och bidra till ett mer hållbart samhälle genomför Akademiska Hus en rad satsningar runt om i landet som främjar den biologiska mångfalden. Resultatet har positiva effekter för såväl människor som djur och växtlighet.Som en av Sveriges största parkförvaltare lägger Akademiska Hus stort fokus på de utomhusmiljöer som omgärdar det 3,3 miljoner kvadratmeter stora fastighetsbeståndet. Genom grönska och natur på campus skapas förutsättningar för en avstressande och prestationshöjande vistelsemiljö samtidigt som positiva effekter uppstår för djur och växtlighet.- Vi vill att landets campus ska vara en tillgång för hela samhället och vi arbetar för att stärka den biologiska mångfalden i såväl vår löpande förvaltning som när vi utvecklar nya byggnader eller hela områden. På så vis ger vi bättre förutsättningar för både människor, djur och insekter att trivas på campus och i de ekologiskt hållbara utemiljöer som skapas där, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus.Små och stora insatserNär Akademiska Hus tillsammans med lärosäten planerar för campusområdens utveckling sker detta genom långsiktiga campusplaner, där klimatmässiga, sociala och ekologiska perspektiv tas i beaktande. I det systematiska arbetet läggs stort fokus på att värna om de gröna kvalitéerna och den biologiska mångfalden – nu och över tid. Runt om i landet finns en rad exempel på satsningar som görs för att främja ökad artrikedom. Det handlar exempelvis om insektshotell, igelkottsbon, bikupor och holkar anpassade för exempelvis mesar, starar, trädkrypare, fladdermöss och fjärilar. På flera platser har Akademiska Hus förstärkt campus ekologiska värden genom att anlägga ängar, odlingslotter, dagvattendammar, vattenspeglar och permakulturträdgårdar. Ett stort antal byggnader har fått gröna sedumtak med plats för bibatterier som ger bo för vildbin.Att bidra till ökad biologisk mångfald har i vissa fall även varit vägledande i utvecklingen av helt nya campusområden. I Stockholm växer ett sammanhängande universitetsområde fram som sträcker sig från Stockholms universitet i norr, via KTH över till Hagastaden med Karolinska Institutet i väst. Utvecklingen av campus Albano till en modern och konkurrenskraftig universitetsmiljö sker i samklang med naturen och målsättningen är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. Som ett bevis på projektets hållbarhetsmässiga framgång är Albano det första campusområde i Sverige som har certifierats enligt Citylab, en hållbarhetscertifiering som inte enbart omfattar en enskild byggnad utan inkluderar ett helt stadsutvecklingsprojekt.På Albano skapas nya vattensystem för att ta hand om dagvatten, ett förbättrat mikroklimat samt utemiljöer som utformas för att stärka spridningsvägarna för växter och djur mellan Nationalstadsparken och Hagaparken. Val av biotoper och växter tar sin utgångspunkt i omgivande landskap och placeras så att de stödjer kända, ekologiska spridningsvägar. Genom gröna tak med stora öppna takterrasser dit studenter, medarbetare och även allmänheten har tillträde blir universitetsbyggnaderna en integrerad del i parkmiljön.- Med stora och små insatser bidrar vi till att öka den biologiska mångfalden på landets campusområden. Arbetet sker i nära samarbete med våra kunder och andra intressenter, där vi tillsammans verkar för ett än mer hållbart samhälle, säger Mia Edofsson.  Fråga oss!Är du intresserad av hur vi arbetar med biologisk mångfald på ditt campusområde är du välkommen att fråga din förvaltare! Läs mer!Läs mer om Akademiska Hus hållbarhetsarbete här: